3d­skrivarna tar klivet in i industrin på allvar – blir en mångmiljard­marknad

Foto: Arcam ABQ20 är en av de 3d­skrivare för additiv tillverkning som svenska företaget Arcam tagit fram.

Artikeln är ett utdrag från Computer Sweden

Flygtillverkare och medicinteknikföretag skriver ut delar och implantat med 3d­skrivare. Och nu börjar andra industrier följa efter. Amerikanska General Electrics mångmiljardbud på svenska tillverkaren Arcam markerar skiftet. Det har länge talats om att 3d­skrivarna ska föra med sig en revolution men länge har de mest används till att göra prototyper och inte skarpt för ren produktion. Men nu börjar det hända saker. I förra veckan satte General Electrics mångmiljardbud på svenska Arcam strålkastarljuset på 3d­skrivartekniken igen. Nära 5,9 miljarder kronor, rejält över aktiekursen, bjuder man för att komma över företaget som tillverkar utrustning för 3d­skrivare eller additiv tillverkning som det kallas, för metallmaterial med en egen patenterad elektronstråleteknik. Samtidigt lade GE också ett bud på tyska SLM Solutions på nästan 6,5 miljarder kronor. Av många ses GE:s mångmiljardinvestering som ett tydligt tecken på att det är dags för additiv tillverkning att börja användas brett inom industrin och inte bara för prototyper. Vd:n för det amerikanska företaget 3D Systems säger till Techcrunch att han ser buden som en bekräftelse på ett skifte där additiv tillverkning nu tar steget in i produktionen.
Läs också: Efter år av snack – nu börjar internet of things bli business för konsultbolagen
Parallellt växer världsmarknaden kraftigt. Enligt analysföretaget Wohlers Association växte världsmarknaden med 70 procent mellan 2014 och 2015. De flesta säljs till företag och skolor. Och frågar man Gartner väntar en explosionsartad tillväxt av marknaden de närmaste åren – nära 400 procent mellan 2016 och 2018. I år beräknas drygt 500 000 skrivare levereras och om två år är det uppe i 2,5 miljoner.

Tetra Pak är ett av de svenska företag som använt 3d­skrivare för att göra prototyper sedan millennieskiftet och som nu börjat titta på hur det kan användas kommersiellt och industriellt, berättar Mi Åberg som är teknisk konceptdesigner på Tetra Pak och även sitter i styrelsen för Sveat, den svenska branschorganisationen för additiv tillverkning.
– Det handlar inte i första hand om bulkvaror utan om komplicerade eller unika reservdelar som är väldigt dyra eller har lång tillverkningstid säger hon.

Mi Åberg, Tetrapak.
I stället för att låta tillverka delar på traditionellt vis där ledtiderna är långa så kan det bli billigare att skriva ut dem om man räknar in tiden så att kundernas stillestånd kan kortas. Men det är fortfarande en lång väg att gå innan de kan tillhandahålla en service med utskrivna reservdelar till kunderna påpekar hon.
– Vi har över 500 000 reservdelar på Tetra Pak och det är inte gjort i en handvändning att välja ut och designa om delarna för additiv tillverkning.
Det handlar inte bara om att kunna printa fram skräddarsydda delar vid behov. För att verkligen utnyttja möjligheterna med 3d­skrivare handlar det om att också designa för just den metoden.
– Med additiv tillverkning går det att designa på helt nya sätt – kanske kan flera olika delar sättas ihop till en eller man kan minska vikten. Och där gäller det att få in den kunskapen till designers och konstruktörer, säger Mi Åberg.

Flygindustrin har tillsammans med medicinteknikföretag gått i bräschen för utvecklingen. För ett drygt år sedan när Airbus kom med en ny flygplansmodell var över 1 000 av delarna tillverkade med 3d­skrivare. Med den nya tillverkningsmetoden går det också att utnyttja nya lättare material.
– Det är en stor vinst för flyget – ett kilo sparad vikt i ett flygplan kan spara flera miljoner dollar i bränslekostnad över planets livslängd. Och inom medicinteknik är möjligheten att ta fram personanpassade implantat viktigt. Så det är inte konstigt att det är exempel på industrier som har gått först, säger Mats Falck från Umeå universitet som precis som Mi Åberg sitter i Sveats styrelse.
Det finns många orsaker till att additiv tillverkning börjar användas på allvar. Fortfarande är det i vissa sammanhang en relativt dyr och långsam metod men skillnaderna minskar och för vissa applikationer har tekniken ingen konkurrens enligt Mats Falck.
– Många patent gick ut för några år sedan och sedan dess har priserna börjat falla och utvecklingen av skrivartekniken gått snabbare och snabbare.

Dagens 3d­skrivare kan skapa färdiga produkter av både plast och metall. En annan avgörande del är att det nu börjar komma materialstandarder. Inte minst exemplet med Airbus visar att industrin börjar lita på materialen. För företagen måste vara säkra på att de delar som tillverkas faktiskt görs i rätt material.
– Inte minst legalt. Om en utskriven reservdel till exempel orsakar problem i produktionslinjen för att man inte använt rätt material – vems är då ansvaret, säger Mats Falck.
Nu handlar det mycket om att vi också lär oss hur man konstruerar och designar för 3d­skrivare. I Sverige har vi legat på efterkälken på utbildningsområdet konstaterar han.
– Länge hade bara Mittuniversitetet en 3d­skrivare för metall. Nu finns det metallskrivare vid fyra universitet. Mats Falck efterlyser också bättre designprogram för 3d.
– Det finns inte så många tillverkare av mjukvara för 3d­skrivare i världen och där finns det behov av användargränssnitt som gör att även konstruktörer som utbildats för 15­20 år sedan kan vara med på banan. Här tycker jag att Sverige skulle kunna ha en roll, det finns ju mycket kunskap bland it­företagen, inte minst på spelsidan.
Precis som internet of things där sensorer samlar ihop mängder av data som måste hanteras så genereras enormt mycket data när hundratusentals delar i en tillverkningsprocess designas för 3d. Enligt konsultbolaget Deloitte kan det resultera i terabyte av data hos en tillverkare. Och det gäller att hantera dessa datamängder och se till att de är åtkomliga för design­ och tillverkningsteam. I Deloitte Insight säger Mark Cotteleer som är forskningschef vid Deloitte Services LP att cio:er troligen kommer att behöva göra stora investeringar för att stötta den additiva tillverkningen för att se till att få allt som behövs på plats för att simulera, övervaka och testa de processer som är kopplade till 3d­skrivare.
– Det kan vara en av de viktigaste roller som it­organsationer kan spela när det gäller att hantera den här nya tekniken, säger han.

Framgångsrikt 2015/2016 och kraftfullt 2016/2017 SVEATs nya styrelse stärker greppet

Nu har Mats Falck, Umeå universitet, tagit över ordförandeklubban i branschföreningen SVEAT (Svensk Additiv tillverkning) efter Evald Ottosson, Protech AB. Nya namn i styrelsen är Mi Åberg, Tetra Pak, Torbjörn Larsson, Volvo Cars och Joakim Åhlgård, Swerea Kimab.

Föregående verksamhetsår var framgångsrikt och medlemsantalet växer stadigt. För att öka intresset ytterligare har SVEAT under året både arrangerat och deltagit i en rad olika arrangemang. På Elmia Subcontractor i Jönköping i höstas anordnades ett välbesökt halvdagarsseminarium med Patrick Carey som huvudtalare. Som rådgivare till hundratalet av världens främsta tillverkningsindustrier vittnade han om att enorma resurser läggs på additiv tillverkning och att additiv tillverkning kommer att förändra världen påtagligt. Hypen har lagt sig och vardagsnyttan är nu i fokus.

I december var det dags för 3dp-dagen i Kista, med föredrag och utställning. I april arrangerade SVEAT tillsammans med Xenter i Botkyrka en tvådagarskonferens med tillhörande utställning – ena dagen riktad mot industrin och den andra för allmänheten.

I april var det också dags för Plastteknik i Malmö, där SVEATs monter lockade med inspirerande produktexempel. Studenter från LTH visade skarp produktion. SVEAT genomförde även ett välbesökt förmiddagsseminarium, med fokus på spännande applikationer inom olika områden och hur branscher kan lära av varandra.

Kommande verksamhetsår har en minst lika kraftfull agenda, med fokus på nya möjligheter med additiv tillverkning. Arbetet med seminarier/konferenser och att möta industrin på lika plattformar fortsätter, tillsammans med andra aktiviteter för att sprida information och kunskap om additiv tillverkning. Arbetet handlar om allt från forskning till industriella applikationer.

SVEAT styrelse 2016

Mats Falck, Umeå Universitet, ordf
Sten Farre, Swerea Swecast, sekr
Pär Nobring, r.a.p.s, kassör

Mi Åberg, Tetra Pak
Henrik Lundell, Prototal
Joakim Åhlgård, Swerea
Kimab Torbjörn Larsson, Volvo Cars
Olaf Diegel, Lunds Universitet

Suppleanter: Evald Ottosson, Protech, Lars-Erik Rännar, Mittuniversitetet, Annika Strondl, Swerea Kimab, Katarina Elner-Haglund, ELNER Communication

Nytt verksamhetsår – ny ordförande i SVEAT

– Det är mycket glädjande att Mats tar över ordförandeklubban. Han är som klippt och skuren för att utveckla branschföreningen, med sin bakgrund inom den nationella agenda som ska göra svensk industri ledande inom additiv tillverkning, säger avgående ordförande Evald Ottosson (till höger).

– Vi ser fram emot att fortsätta det viktiga arbete som Evald så kraftfullt inlett. Styrelsens sammansättning visar också ambitionen att bredda SVEAT med nya medlemmar från alla typer av organisationer intresserade av additiv teknik, konstaterar Mats Falck.